Viktor Karlsson, den sista dagsverkstorparen i Bellö, och lektor Gilstring, storsamlare av folklivsminnen, började 1969 en brevväxling som resulterade i nära 1200 folkminnen.
Den 14 mars 1919 övertog Viktor Karlsson dagsverkstorpet Kallarp efter sina föräldrar, som hade haft torpet i 38 år. Den 14 mars 1947 fick han själv ”lemna av” eftersom han pga. ledgångsreumatism inte kunde fullgöra skatterna. Då hade hans släkt innehaft torpet i 101 år.
Viktors hem Kallarp var ytterst stenigt, med mager jordmån. Torpet svältfödde möjligen två kor och några får, men Viktors far odlade och arbetade upp torpet till två kor och senare ett par stutar. Som ”tack” för detta ökad arrendet från två till tre dagsverken på sommaren.
Från Kallarp flyttade Viktor och hans systrar Adelina och Linnea till en lägenhet i Bäckaskog. Viktor Karlssons berättelser finns att läsa i ”Bellöboken”.